|
I
del 1 om årsringen, nämndes att i snabbvuxet granvirke är mängden
vårved i en årsring större än i långsamvuxet virke, men att
mängden sommarved är ungefär densamma. Det innebär alltså att i
virke med breda årsringar är andelen stora, tunnväggiga celler
större än i virke med smala årsringar. Detta gäller för barrträd
och kan ses i första bilden som visar gran med olika årsringsbredd. 
Därför är virke med breda årsringar lätt, mjuk och svagt i
jämförelse med virke med smala årsringar som är tyngre, hårdare
och starkare. En paddel gjord i virke med breda årsringar måste
därför göras tjockare och grövre för att hålla lika bra som en
paddel med smala årsringar. Det är därför inte säkert att
paddeln blir lättare med breda årsringar, även om virket i sig är
lätt. En paddel med smala årsringar kan alltså göras tunnare,
vilket gör att den blir spänstigare. Barrvirke med smala årsringar
räknas som en bra kvalitet just för att det är så starkt, hårt
och tåligt.
En
nackdel med långsamt vuxet virke med smala årsringar är att det
finns fler kvistar i ett virkesstycke. Det beror på att antalet
kvistar i trädet är ungefär desamma om det växer fort eller
långsamt, men volymen blir mindre i det långsamt växta. Kvistarna
sitter därför tätare i virket, även om de är mindre. Eftersom
kvistarna försvagar en paddel, unviks kvistarna i möjligaste mån
i en Enok grönlanspaddel. Det innebär att det blir mycket arbete
med att såga ut kvistfria bitar som limmas ihop till en hel paddel.
I
virke från lövträd varierar istället mängden sommarved med
årsringsbredden, medan mängden vårved är ungefär densamma. I
lövträden innehåller virket även en annan typ av celler, porer,
som transportera vatten från roten upp längs stammen. Dessa porer
är ofta många och stora och påverkar därför virkets egenskaper.
I bandporiga trädslag, som t. ex. ek och ask finns porerna främst i
vårveden.
 
I andra bilden visas ekvirke med olika årsringsbredd, där
man ser banden med porer i vårveden. Eftersom porerna saknas i
sommarveden, blir snabbvuxen ek hårdare än långsamt vuxen. Andelen
ved utan porer är ju större än andelen med porer. I ströporiga
trädslag, som t.ex. Björk i tredje bilden, finns porerna jämnt
fördelade över hela årsringen. Det kan därför vara svårt att
urskilja de olika årsringarna. Detta göra också att vikt och
styrka inte skiljer sig så mycket mellan snabbvuxet och långsamt
vuxet björkvirke.
|
