
|
Utformning & Egenskaper Enok
Grönlandspaddel
|
|
Jag
utformar en Grönlandspaddel på olika
sätt beroende
på vilka egenskaper som de skall få. Bladens
utformning och
storlek påverkar t. ex hur väl bladet får
fäste i
vattnet vid paddling, energieffektivitet, belastning på
kroppen och hur paddeln fungerar vid
styrtag, stöttningar och rollar. Handtagets
utformning
och längd påverkar t. ex. hur väl du
får grepp om
paddeln, känner av bladets position, belastning på
armar och
dina möjligheter att styra paddeln. Det mesta av de
förhållanden som framförs här är allmänt
vedertagna, men färgat av mina egna erfarenheter och
kunskaper från paddling, paddeltester och trädesign,
konstruktion och utveckling.
|
|
Integrerade spetsar i Ek med unik metod
|
|
På
de flesta paddlar integrerar jag en förstärkning av
bladspetsarna i ek. Bladet får en skyddande nagel. Eken är mer än dubbelt så
hård som gran med
en bra slitstyrka. Spetsarna på paddeln är den del som
utsätts för mest slitage, vilket gör att en
förstärkning förlänger hela paddelns livslängd
avsevärt. Eftersom eken
limmas i samma fiberriktning som resten av paddeln, med en stor
anliggningsyta, blir förstärkningen helt integrerad med
resten av paddeln. Det blir inte något som bara sitter
utanpå och kan lossna. Trä som limmas ihop
med olika fiberrikningar tenderar att förr eller senare
släppa i fogen. Limningar mot ändträ håller
aldrig lika bra
som längs med trät, eftersom trät rör sig på
olika sätt och det blir en liten anliggningsyta. Dessutom limmas
alltid de integrerade förstärningarna med ekens ändyta
mot spetsen, eftersom ändträt är den hårdaste
och slitstarkaste ytan. Ekförstärningen
dimensioneras så att
paddeln kan kortas ca 5 cm med bibehållen
ekförstärkning. Att minska bladets bredd eller att lägga på nya kanter är heller inget problem. Eken
limmas på så sätt att risken för splittring
minskar

På vissa paddlar förstärks också bladkanterna med
ek. Eftersom förstärkningarna kräver mycket arbete och
noggrannhet blir priset högre för ekförstärkta
paddlar.
Paddelegenskaperna påverkas inte alls, vikten mycket
marginellt (ökar 15-20 g), men de mörkare ekinläggningarna bryter vackert
mot den ljusare granen.
För
eller senare blir den yttersta spetsen på paddeln sliten eller
hackig, men
en träpaddel går nästan alltid att renovera. Lite
slitna spetsar är enkla att slipa till och olja in på nytt.
Det är också möjligt att lägga på nya
spetsar vid behov eller att förse en paddel utan
förstärking med hållbara ekspetsar. Då ser den
gamla slitna paddeln ut så här, försedd med en ny
spets.

till toppen |
|
Grönlandspaddelns längd
|
|
 |
Det finns många råd att läsa om vilken längd
på paddeln man skall ha. De flesta utgår från
traditionella grönlänska tumregler beroende på
kroppslängd och armlängd. Förmodligen fungerar dessa
råd bra som utgångspunkt om man har en längd och
kroppsbyggnad som en genomsnittslig traditionell grönländare.
Ju mer man avviker från detta, desto mindre nytta har man av
dessa tumregler. Eftersom de flesta av oss icke grönländare
numera avviker ganska mycket, så är min åsikt att
dessa tumregler inte säger så mycket. Och de traditionella
tumreglerna har aldrig varit annat än tumregler att utgå
ifrån och sedan anpassa till sig själv. Skulle jag
själv följa dessa tumregler borde min idealpaddel vara
runt 230 - 240 cm.. Mina favoriter är 205-210 cm, men någon annan med min
kropps- och armlängd kan tycka att 220 eller 225 cm är
perfekt. Det handlar om så mycket mer än kroppens
utformning. Det gör att det kan vara svårt för en
nybörjare att välja rätt paddel. Rätt paddel
är den man trivs bäst med, och det ändras efter erfarenhet. Generella råd är
därför svåra att ge. De råd jag ger är
därför personliga och utgår främst från min
egen erfarenhet efter över 350 mil med grönlandpaddel i olika
förhållanden och många tester med olika kombinationer av
längder, bredder, bladformer och kanter mm. Man kan heller inte välja längd
och bredd på paddeln oberoende av varandra, utan en lång
paddel kräver ett smalare blad och en brett blad fungerar bara
på en kortare paddel.
En kortare paddel stimulerar att man
roterar bålen vid paddlingen och därför använder större
muskelgrupper än bara armmusklerna. En kortare paddel är lättare
att kontrollera vid isättningen, i draget och vid styrtag. I
stökigare vatten och surf är därför korta paddlar att föredra. I
kraftig vind påverkas heller inte bladet som är i luften så
mycket. Men en kort paddel är det lättare att göra kraftfulla tag,
men man får gärna en högre paddelföring än med en längre
paddel.
Vanliga padddellängder är ca 205-220 cm, men både
längre och kortare kan fungera utmärkt om längden
kombineras med rätt bredd. Vad man trivs
med beror på kroppslängd och armlängd
samt inte minst
styrka, vana och paddelstil. Med paddelstil menar jag vilken typ av
paddling man ägnar sig åt och vilken inställning man har
till paddlingen. Ju längre du
är desto längre paddel klarar du normalt att hantera, men
det beror också på din styrka. En för lång
paddel är svårare att hantera, men du vinner lite på
räckvidd vid styrtag och stödtag, samt möjlighet att
paddla med låg paddelföring och låg frekvens.
Längden på paddeln
är till stor del en smaksak. Det kan vara befriande att ha en
kort lätthanterlig paddel, eller skönt att kunna nå
långt vid styrning och stöttning. En lång paddel
flyttar ut tryckcentrum, vilket gör att belastningen ökar med ökat slitage på axellederna.
Vilken längd du skall välja beror också på
bladets bredd, dvs
bladets storlek. En lång paddel, särskilt i kombination med
ett bredare blad, blir som att växla upp med möjlighet att ta
långa tag i låg frekvens. Det innebär också att
det blir kämpigare i större motstånd när man vill
växla ner, i motvind och med tung kajak.
till toppen |
|
Bladets storlek, yta
|
|
Bladets
storlek är en kombination av bladets längd och bredd, samt
dess avsmalning in mot handtaget. Bladets storlek är nog den
faktor som är mest avgörande för hur paddeln upplevs. De
som inte använt eskimåpaddlar förut tror ofta att stora
är bättre än små, och att små bladet
bara slirar i vattnet. Det är en fråga om paddelteknik.
Ofta föredrar man mindre blad efter hand som paddeltekniken blir
bättre.
Mycket smala paddlar kan vara längre än
220 cm och paddlar kortare än
205 cm kräver en aning bredare blad, men inte särskilt mycket. En liten paddel som 205
cm lång med 70 mm blad (eller t ex 220cm / 60mm) fungerar
utmärkt för att paddla fantastiskt mjukt och skönt med rätt teknik.
Fördelarna med små blad är att det är mycket
mjukare och lättare att paddla, framför allt vid tung
paddlling med packad kajak eller motvind. Det kan kännas som en
riktig energikick att byta ner till mindre blad när
motståndet ökar. För alla med problem i axlar eller
handleder rekomenderar jag starkt att byta till en liten paddel med
kort och smalt blad. Det kan göra underverk mot värken och
hindra fortsatt förslitning.
Det är lättare att slira i vattnet vid snabba
accelerationer med små blad, men det
går bra att paddla fort. En liten paddel blir naturligtvis
också lättare än en stor.
Paddlar
med
stora blad är dock lättare att lära sig
paddla med och är mer förlåtande mot sämre
paddelteknik. Om du börjar med grönlandpaddel kommer du
förmodligen ganska snart att förbättra din paddelteknik
och upptäcka fördelarna med mindre paddelblad. En för
stor paddel kan man minska ner. En för liten paddel lär man
sig snart behärska.
I diagrammet nedan visas bladytan två dm utanför handtagets
skuldror. Det motsvarar ungefär att man doppar ner paddeln till 1
dm från handen. Det är den yta som används för
paddlingen i vattnet. Jag rekomenderar att man håller sig inom
det grå området i de allra flesta fall, när man
väljer paddel. Om man är ute efter en speciell egenskap
på paddeln och man vet hur den är att paddla med, går
det naturligtvis bra att gå utanför det grå
området. En handflata är ungefär 1 ½ dm2.
Diagrammet visar
ungefär vilka längder, bredder och storlekar som
passar för olika paddeltyper och hur Enok grönlandspaddlar är indelade.
Gränserna för de olika typerna överlappar varandra, mycket beroende på
hur man är som paddlare. Egentligen är alla paddlar av samma typ, men
olika storlekar är optimala för hur man använder dem.
Som surfpaddel passar relativt korta och styva paddlar från ca 75 mm
bredd. Ett bra alternativ är Enoks specialutformade Surfpaddlar med både stor yta för stöd och liten yta för acceleration. Hårdvindspaddeln
är en liten långfärdspaddel som passar i alla lägen
där det är extra tungt att paddla, i motvind, med tungt lastad kajak
eller när du börjar bli trött i slutet på dagen. Bladytan är dock så
liten att den kräver att du är van grönlandspaddlare för att kunna
använda den. Ju mindre paddelblad desto mindre marginal för slarv med
tekniken. Gör man fel så får bladet inte fäste och drar ner luft. Gör
man rätt så går det fantastiskt lätt utan att tappa nämvärt i fart. Men
möjligheten att ta ordenliga stödtag och tvära styrtag minskar
natutligtvis.
|
|

|
De innersta ca 20 cm av bladet som ej
är aktivt vid paddling (ca 0,8 dm2) kan man ytnyttja vid stöttning och
styrning om paddeln flyttas ut med ett glidande tag, samt vid roll när
paddeln flyttas ut.
till toppen |
|
Tryckcentrum
|
|
Den storlek man upplever som tyngden
eller motståndet i paddeldraget, är inte bara beroende på storleken på
själva bladet. På en lång paddel ligger kraftcentrum längre ut än på en
liten, och känns därför tyngre i draget. Det är alltså mindre tröttande och lättare att hantera en paddel med stor bladyta om paddeln är kort.
Tryckcentrum
på en vanlig storbladig paddel ligger ungefär mitt på
bladet. Man kan säga den längd man upplever är
längden mellan höger och vänster tryckcentra, och ligger ett par dm
närmare dig än än paddelspetsen. Ökar eller minskar man
paddelns längd en dm, så ökar också den upplevda
längden en dm.
På en grönlandspaddel ligger också tryckcentrum
ungefär på bladets mitt (strax utanför eftersom bladet
är bredare utåt). Men eftersom bladet är så
långsmalt och går hela vägen i vattnet hamnar
tryckcentrum mycket längre in och paddeln upplevs
därför som smalare. Det är till stor del detta som
gör att grönlandspaddeln är mjukare och lättsammare
att paddla med. En ändring av paddellängden ändrar
heller inte tryckcentrum så mycket, eftersom innerdelen av bladet
blir kvar på samma ställe i vattnet. Det är bara i
ytteränden som bladet ändras. En förlängning av en
grönlandspaddel med 10 cm (men smalare med bibehållen bladyta) ökar
bara den upplevda längden med ungefär hälften, ca 5
cm. Det gör att även mycket långa
grönlandspaddlar kan fungera bra. Det är alltså mindre känsligt vilken längd man har på en
grönlandspaddel om den kombineras med rätt bredd så att
man får en lagom stor bladyta. Bredden påverkar tryckcentrum endast någon procent.

Förhållandet mellan paddellängd och tryckcentrumlängd.
Beräkningen utgår från 40 cm Europaddelblad med
tryckcentrum i mitten och "aktiv bladlängd" på
grönlandspaddlar där man doppar bladet så att handen
har 10 cm ner till vattenytan (samma som beskrivet ovan om
bladyta).
En 220 cm Grönlandspaddel och en 200 cm Europaddel har ungefär samma avstånd mellan tryckcentra.
För en 220 cm Grönlandpaddel är
tryckcentrumbredden ca 160 cm. För en konventionell Europaddel
med samma längd är bredden mellan tryckcentra däremot ca
180 cm, och paddelbladet dessutom större. Grönlandspaddeln
belastar därför kroppen betydligt mindre än en Europaddel med samma längd. I och med att
tryckcentrum hamnar närmare kajaken blir det också lättare att
undvika en slingrande kurs som kostar kraft och fart.
till toppen
|
|
Bladets bredd
|
|
En
lagom bredd på bladet är mindre än vad
många tror. Ett brett blad har du nytta av vid styrtag och
stöttning, men tynger vid paddling. För att dra störst
nytta av grönlandspaddeln bör bladet normalt ligga
mellan 65-80 mm. Mina favoriter, dvs när jag paddlar som effektivast,
är 60-70 mm breda. Med dessa kan jag ha ett effektivt driv och
hänga med även starkare paddlare med europaddlar, i tung
kajak på långa pass i med- och motvind.
Ett smalt blad minskar belastningen på
dina leder och är energieffektivt. På en standardpaddel
gör jag bladen ca 78-86 mm, och på en
långfärdspaddel ca 62-70 mm. Ett smalt blad kräver
lite större vana än ett brett blad för att paddlingen
skall bli effektiv, och en riktigt effektiv paddling kräver
att bladet inte är för brett. Mina egna favoritpaddlar
har fått smalare och smalare blad efterhand som min teknik
har förbättrats. Vilken
bredd du skall välja beror på paddelns längd, dvs
bladets storlek, och din vana som grönlandspaddlare. Även bladets kant kan inverka. Som
första grönlandspaddel bör man inte välja
alltför
smalt blad, 70-80 mm är ofta lagom för att lära sig
tekniken och få en skön och effektiv paddling. Bredare
behövs sällan, men en del tycker att det är svårt i
början med smalare blad. Andra upplever att de inte börjar förstå och uppskatta vitsen med
grönlandspaddling förrän de provar smalare blad.

(numera görs Enok grönlandspaddlar i bredderna 56, 62, 70, 78 och 86 mm)
Många tillverkare gör grönlandspaddlar med 85-95 mm
breda blad, ibland utan att ens ange bredden, utan bara dess längd. Då paddlarna dessutom
ofta är långa, blir bladen i stort sett lika stora som
på konventionella paddlar. I mitt tycke förlorar man
då en stor del av fördelarna och meningen med grönlandspaddeln,
allra mest vid längre paddlingar och definitivt vid tyngre
paddling med lastat kajak eller i motvind.
Det sägs ibland att smalare blad än 75 mm snabbt
tappar effektivitet.
Det är möjligt att detta gäller för att
uppnå maximal toppfart för en stark och van paddlare i en lätt kajak. Men toppfart är någonting man
som normal paddlare sällan ägnar sig åt, och då
endast under mycket korta sträckor. Min erfarenhet är att
vid all annan längre paddling
är ett smalare blad effektivare, dvs jag blir mindre trött
med samma hastighet och jag kan paddla längre
sträcka utan att bli lika
trött. Självklart är vi olika, med olika teknik,
inställning och
paddelstil.
till toppen
|
|
Bladets kant
|
|
Bladets
kant kan variera från rund till avfasat och vasst. Vid ett
paddeldrag betyder kanten mycket för greppet i vattnet. Ett blad
med bred rundad kant glider mer i vattnet än om den är vass. Vid
styrtag och roll avgör kanten hur mycket paddeln reagerar när den vinklas.
Om kanten är alltför bred och rund får paddeln
dåligt grepp i vattnet och plaskar och stänker mycket.
Styrningen blir oprecis men risken för felskär blir liten
just eftersom bladet inte styr så mycket.
En vass kant ger ett distinkt och bra grepp och en paddel som
är tyst och inte stänker. Risken för felskär
ökar om man inte är van, men vinsten är att styrtagen ger ordentligt utslag.
En
väl avfasad kant med några mm radie
ger en paddel med bra känsla utan att vara
svårbemästrad. En van paddlare kan föredra en vassare
kant, medan en ovan paddlare inte kan utnyttja fördelarna.
För rollar är en paddel med vass kant som reagerar distinkt
på hur den förs i vattnet att föredra. Ju smalare
paddelblad desto större betydelse har kantens utformning för
grepp och styrning. En smalt blad med vass kant kan ha bättre
grepp i vattnet och styra bättre än ett bredare blad med
bred rund kant. Nackdelen med alltför vass kant är att den
är känslig för slitage.
till toppen |
|
Bladets svikt och tjocklek
|
|
Tjockleken
på bladet avgör hur styvt det är. Ett tjockt blad blir
styvt, starkt och pålitligt, och naturligtvis tyngre. Ett tunnt
blad är lätt och har svikt och spänstighet, men det
beror också på trädslag och limningar. Vad
man föredrar är en smaksak. Naturligtvis är det
skönt att ha en stark paddel som man kan behandla lite slarvigare
och som håller för det mesta, men för paddlingens skull
föredrar jag en lätt och smidig paddel med en spänstig
svikt. Bladbasen har en sk. "diamond" form, i genomskrning en romboid
där två hörnor bildar en ås på mitten
av vardera bladsida och övriga två bildar bladkanter. Mot
spetsen plattas denna ut till en oval som blir
jämntjock längst ut.
Ett
blad med svikt ger med sig lite i början av paddeldraget och
skjuter
ifrån i slutet. Det ger en mjuk och ändå effektiv
framdrivning. Svikten är distinkt och
spänstig ungefär på samma sätt som en trampolin som ger ett mjukt men
sviktande avstamp. En styv paddel upplevs som stummare i vattnet än en
sviktande och livlig paddel.
Det tunnare bladet på en sviktande paddel gör naturligtvis
risken för brott större, men vid vanlig paddling,
grönlandsroll eller stöttning är risken minimal.
Även med mina
tunnaste blad har jag aldrig upplevt att jag varit i närheten av
att kunna bryta paddeln vid paddling eller stöttning i
vattnet, men man skall vara medveten om hur man behandlar paddeln. Vill
man hellre ha en styv paddel så väljer man det. Många
kunder nämner just att de uppskattar svikten
i bladet på långfärdspaddeln.
Normalt görs standardpaddlarna med ett relativt styvt blad
för att de skall tåla hårdare stöttningar
och mer ovarsam rollträning. Tjockleken gör då att paddeln
väger lite mer än en tunnare paddel med mer svikt.
Långfärdspaddlarna görs normalt med ett tunnare och
därmed mjukare blad med medium eller mycket svikt. En
smal paddel med styvt blad är en bra kompromiss för
den som vill ha en långfärdspaddel som ändå
tål avancerade rollövningar.
På alla paddlar graderas svikten och anges som styv, medium eller
mjuk. Graderingen baseras på mätningar av hur mycket
bladets böjs vid belastning som motsvarar kraftiga paddeldrag
och roll där man håller i det ena bladet. Testbelastningarna
är kraftigare än vad paddeln normalt utsätts för
vid paddling eller roll.
Gran är ett segt och starkt virke som tål att
böjas myckat i smala dimensioner utan att gå av. Det är
detta som gör att paddlarna kan tillverkas med olika svikt
och ändå hålla för kaftiga paddeldrag. Segheten
är starkt beroende av virkets kvalitet och hur täta
årsringarna är. Ett snabbvuxet virke med breda
årsringar är lättare, men också mycket svagare.
En bred paddel måste vara lite kraftigare än en
smal för att ha samma styvhet i vattnet, eftersom motståndet
ökar med bredden. En smal paddel känns därför
styvare i vattnet än en bred paddel, om den inte görs
väsentligt tunnare.
Vid graderingen av paddlarna fixeras handtagen och en belastning
läggs på bladspetsen. Detta motsvarar belastningenpunkterna
vid ett paddeldag i vattnet.

För att efterlikna
belastningspunkterna vid roll fixeras istället ena bladspetsen och
handtaget varvid belastningen läggs på den andra bladspetsen.

Graderingen av paddlarnas svikt görs sedan efter hur mycket den
belastade bladspetsen har böjts vid paddeldrag och roll. Paddeln i
bilderna är 215 cm lång och 75 mm bred, och har graderats
till medium svikt eller på gränsen till mjuk.
Böjningen av paddelspetsen är i detta exempel ca 2 cm
vid paddeldrag och ca 9 cm vid roll. Det är alltså
den böjning denna paddel utsätts för när
man drar med 7 kg med draghanden och och trycker med 4 kg med
tryckhanden, under förutsättning att man får bladet att
"fastna" i vattnet vid detta tryck. Motsvarande böjningar av
bladet på en styv paddel är ca 1,5 cm för paddeldrag
och 6-7 cm för roll. På en paddel graderad till mjuk blir
motsvarande böjningar ungefär 2,5-3,5 cm och 10-13 cm. Det
illustrerar tydligt hur segt, starkt och böjligt granvirke av
bra kvalitet är.
När man lärt sig rolla mjukt och lätt på
grönlänskt vis, behöver paddeln inte vara särskilt
styv eller stark. Här visar Dubside hur lätt och mjukt man rollar med en Enok Grönlandspaddel.
Att välja svikt - mjukt eller styvt blad
Välj graden av svikt i din paddel efter hur du kommer att använda den.
En mjuk paddel med mycket svikt
i är skön och
skonsam att paddla med, men tål mindre belastning än en styv
paddel. Räknar du med att belasta din paddel hårt i stökigt vatten,
mycket blöta övningar eller rollträning, så skall du välja en styvare
paddel.
Mjuk
Ett spänstigt blad där mjukheten i bladet
känns tydligt vid paddlingen. Detta ger en behaglig paddling som
sliter mindre på kroppen och gör att man orkar mer och längre.
Bladet ger efter några cm i början av en normalt kraftigt tag och
sviktar tillbaka och ger en liten extra kick i slutet av draget.
Detta ger en dynamisk paddel med mycket liv. Lätta blad.
Genom att bladet i en mjuk paddel är relativt
tunt, är styrkan lägre än för en styvare paddel. För en
normalstark paddlare klarar bladet kraftiga paddeltag (t ex kraftig
acceleration) och kraftfulla stöd- och styrtag. En mycket stark
paddlare kan eventuellt orsaka defekter vid maximal acceleration. Av
denna anledning görs normalt inte mjuka paddlar med bredare blad än
70 mm.
Enklare väl utförda grönlandsrollar fungerar
utmärkt, men rollträning där man lättare överbelastar paddeln
rekommenderas inte. Räddning med flottör kan medföra
överbelastning.
Medium
Ett ”all-round”-blad med relativt styv
spänstighet som ger paddeln en viss dynamik och liv vid kraftfulla
tag. Klara ovarsammare hantering än mjuka blad, men ger inte lika
mjuk och skonsam paddling på långa turer. Kan göras i alla
bredder
Styv
Ett starkt och stumt blad som tål mycket.
Passar för tuffa förhållanden, rejäl surf och rollträning. Kan
upplevas som tråkigare än mjuka blad vid normal paddling då den
saknar den sviktande dynamiken. Sliter och tröttar också mer än
ett mjuka blad på långa turer.
Ett undantag är mycket smala paddlar med styvt
blad, där det smala bladet i sig gör paddlingen mjukare och
skonsammare.
Tyngre än mjuka blad. Främst för paddelbredd
78 mm eller mer, samt små, smala hårdvindspaddlar, men kan användas
i alla bredder,
till toppen |
|
Paddelns vikt
|
|
Eftersom
man tar tusentals paddeltag på en paddeltur (i runda tal 500 tag
per km) innebär det att att man sammanlagt lyfter en
avsevärd tyngd. Med grönlandspaddel paddlar man normalt med
lägre paddelföring och mindre yviga tag än med
konventionell paddel, så problemet blir på så
sätt mindre. Grönlandspaddeln har dessutom den största
delen av vikten koncentrerad mot mitten medan en konventionell
storbladig europaddel har mest vikt längst ut i bladen. Med
grönlandspaddel blir därför den dynamiska belastningen
betydligt mindre.
Många
tror att en paddel i gran är tung, men de flesta Enok
Grönlandspaddlar väger runt 700g. Vill du ha en lite
kraftigare paddel som tål mer, räcker ofta 800 g.
Vikten på grönlandpaddelln beror naturligtvis på
storleken, längd och bredd, och skaftets och bladets tjocklek.
Vilken tjocklek man väljer är en avvägning mellan
styrka, svikt, grepptjocklek och vikt. Långfärdspaddlarna
vägen vanligtvis 650-750 g. Standardpaddlarna ca 750-800 g. De
högre vikterna gäller för långa eller breda
paddlar, men enstaka paddlar kan avvika uppåt eller neråt
beroende på den enskilda träbiten. En paddel kan också göras
extra tunn och blir därför lätt, eller extra kraftig och
därmed tyngre. Ekspetsar ökar vikten med 15-20 g.
En av mina favoritpaddlar
väger ca 560 g. Jag tycker att när vikten
ligger under 700 g så finns det inte så stor anledning
att minska mer bara för viktens skull. En paddel runt 800 g
är bra, men 900 g onödigt tung om man inte speciellt
vill ha en särskilt robust paddel.
Lättast paddlar går i teorin att göra i lätta träslag som Ceder (Western
Red Ceder). Men i praktiken gäller det främst om man vill ha
en stor paddel med tjocka och ganska styva blad. För paddlar med
smala och tunna blad med bra svikt är ceder onödigt svag.
För dessa paddlar passar gran betydligt bättre.
till toppen |
|
Skaftets tjocklek
|
|
Traditionellt
är skaftet och handtaget något tjockare på en grönlandspaddel
än en konventionell storbladig paddel. På en
grönlandspaddel med sk. skuldror håller man normalt bara om
skaftet med pekfinger och tumme, och övriga fingrar om skuldran,
dvs. det innersta av bladet (se under avsnittet Paddelteknik). Innerdelen av bladet har en ås
på mitten ( sk. "diamond" form) som gör att den blir mycket
naturlig att hålla i rätt framåtlutande vinkel.
Åsen och bladkanten är mjukt avrundade för att
vara
skön att hålla i handen. Många som provar
paddlarna kommenterar just att den känns
så skön att
hålla i. Jag föredrar om skaftet inte är
så tjockt, så oftast gör jag detta ungefär
som på en
konventionell paddel. Det är ändå skuldran som är
den viktigaste delen av handtaget. Eftersom skaftet står
för en stor del av vikten tar jag bort onödigt material i
skaftets mellandel. Detta blir därigenom ovalt eller
avrundat rektangulärt med tunnaste delen mot bladets breddrikning.
Paddelskaft utan skuldror gör jag generellt lite tjockare, just
för att de saknar skuldror att hålla i.

När jag gör handtaget har jag inte något
exakt slutmått, utan går mer efter hur
greppet känns i handen. Bredden på skaftet där
pekfingret hamnar, ligger då på runt 25 mm, och
bladbasens bredd där ringfingret hamnar, ligger runt 35 mm.
Motsvarande tjocklekar ligger runt 30 och 28 mm. Dess mått kan
variera med några mm. Liksom andra mått kan jag göra
handtaget efter dina önskemål. |
|
Ytbehandling
|
|
Alla
färdiga paddlar är ytlbehandlade med linolja i flera lager. I
det första lagret används tungolja (s.k. kinesisk
träolja) som tränger djupare in i trät än linoljan.
De resterande lagren bildar
en tunn hinna på ytan som ytterligare skyddar trät. Oljan
härdar och gör träytan hård och
motståndskraftig mot slitage. Ju fler lager desto starkare skydd.Eftersom
oljan skall torka och härda mellan lagren tar det tid att
lägga på flera lager. Vanligtvis oljas paddlarna med 6 lager
olja. Köper du en helt nytillverkad paddel kan det
hända att den inte hunnit få alla sex lager, men
det får du information
om. Innan oljan härdat färdigt tål den vatten utan
problem, men ytan har då inte hunnit få sin slutliga
hårdhet, vilket kan ta upp till några veckor till.
Alla nya
paddel bör oljas någon gång
när du har börjat
använda den. Första året några gånger,
beroende på hur ofta den används, och fortsättningsvis
brukar en eller par inoljningar per år vara
tillräckligt. Du
får alltid
med en liten flaska linolja med din paddel så att du inte
behöver skaffa det separat.
till toppen |
|
Träslag
|
|
Mitt
standardträslag är svensk gran från Bergslagen av
bästa kvalitet. Virket är miljöcertifierat enligt PEFC.
Gran är varken det starkaste eller styvaste
träslaget, något av ett mellanting, men i
förhållande till sin vikt det starkaste vi har att
tillgå. Det gör det extra lämpligt till just paddlar
som skall vara både lätta, starka och spänstiga.
Virket jag använder har ganska täta årsringar, vilket
gör det extra starkt och spänstigt. Western Red Ceder,
som
också är vanligt i grönlandspaddlar, är
lättare än gran och har ungefär samma styrka i
förhållande till sin vikt, men är betydligt mjukare och
saknar granens spänst och seghet. En paddel i ceder måste
göras tjockare än i gran för att få samma styrka,
men saknar spänsten i en granpaddel. Skall den göras lika
böjlig som en granpaddel blir den mer svampig än
spänstig. En paddel i ceder kan göras lätt, men tjockare
och i mitt tycke klumpigare och ömtåligare än en
granpaddel. Anledningen till att ceder är lätt är
att träfibrerna har så tunna väggar. Det innebär
att trät består mest av tomrum (luft) och blir
därför mjukt och ömtåligt. Läs mer i Enok lilla träskola.
Fur har likartade egenskaper som gran och passar därför
utmärkt för grönlandspaddlar. Det är en aning
starkare och hårdare än gran, men är därför
också lite tyngre. En fördel är att det är
lättare att få kvistfritt virke, då den saknar granens små pärlkvistar.
Gran har egentligen
en dålig beständighet mot röta. Men
det gäller fuktigt trä. Så länge trät är
torrt drabbas det varken av mögel eller röta. En väl
inoljad träpaddel , som förvaras torrt mellan paddlingarna,
blir aldrig fuktig och angrips därför inte av skadesvampar
som röta och mögel. Om paddeln blir skadad sväller
fibrerna upp där ytbehandlingen är skadad och hindrar vidare
vatteninträngning. Efter inoljning blir trät tätt igen.
Ceder har ett inbyggt rötskydd av inlagrade kemikalier i virket
som är giftigt för rötsvampen. Tyvärr är det
också giftigt och allergiframkallande för människor.
Bearbetning av cederträ kräver därför ordentlig
ventilation, dammutsug och andningsskydd.
till toppen |
|
Renovering, Egna mått & Mönster
|
|
En
enok träpaddel går nästan alltid att renovera om den
efter många år blir sliten. Det går att sätta
på nya spetsar, nya kanter, slipa upp eller göra andra
lagningar. Du kan beställa din Enok Grönlandspaddel med egna
mått och egenskaper från början, men det går
också att modifiera en befintlig paddel. Du kan också
få mönster och detaljer i andra träslag.


till toppen |
|
|
|