|
|
Paddelteknik med Grönlandspaddel
Mina
råd till en bra paddelteknik med grönlandspaddel. Genom att lära
dig en bra teknik blir paddlingen både lättare och roligare. Rätt
teknik sliter mindre på kroppen, är säkrare och förbrukar mindre
energi. Du orkar längre utan att bli trött så att du fortfarande kan
vara en pigg och glad paddlare efter ett långt paddlingspass.
Det
är inte en instruktion i hur man paddlar kajak, utan pekar
på tekniken i att använda grönlandspaddel där det
skiljer sig mot europapaddel.
De viktiga punkterna som beskriv här är:
1 Hålla paddeln, smalt och löst med ytterfingrarna om bladbasen och framvinklad paddel. 2 Korrekta paddeldrag, sätt i lite längre bak med låg paddelföring och vänta med kraften till hela bladet är i vattnet.
3 Kom ihåg bålrotationen och benarbetet
4 Stödtag med grönlandspaddel
|
|
Hur man håller i en grönlandspaddel.
|
|
Handgreppet
På en
grönlandpaddel som har sk. skuldor, dvs en markerad breddning där
skaftet övergår i paddelblad, håller man med tumme och pekfinger om
skaftet där paddelbladet börjar. Övriga fingrar håller man på det
innersta av bladet.
På en paddel utan skuldror håller man likadant, men man har
ingen markering där man känner att händerna skall hamna.
Eftersom
grönlandspaddeln är symetrisk och
ovinklad så vrider man inte någon av handlederna.
Höger och vänster grepp och paddeltag är exakt
lika.
 Greppbredd
Händerna hålls ungefär
på samma avstånd som din axelbredd + ett par fingrars bredd
på varje sida. Om du står på land med armarna
hängande rakt ner och håller om paddeln, så är
det ungefär rätt avstånd
mellan händerna. En eller två fingerbredder ut från
detta läge är
lagom. Man har alltså ett smalare grepp med en
grönlandspaddel än med en europapaddel. Några cm in
eller ut spelar ingen större roll. På paddlar med skuldrar
är avståndet i princip fixerat, men man kan reglera det med
antalet fingrar på skaft respektive bladbas.
Det innebär också att man paddlar med, och skall paddla
med mindre yviga rörelser. Man paddlar ganska lågt med
paddeln och händerna. Tryckhanden bör inte lyftas högre
än axelhöjd. Då undviker du mycket slitage
på axlarna.
Bladet vinklat framåt
Det är viktigt att man håller paddeln så
att paddelbladen är vinklade framåt. Den övre
bladkanten lutar längre fram
än den undre. Hur stor lutningen skall vara, känner man sig
fram till, men ungefär 30 grader. Mer om det längre
fram. Tänk på att det är paddeln som skall lutas fram i
handgreppet med raka handleder. Man skall alltså inte vrida
handleden för att få rätt lutning. Det anstränger
och sliter på handleden.
Håll löst
Greppet
om paddeln skall vara löst. Draghandens tumme
kan i stort sett släppa paddelskaftet och man drar enbart
med paddelns baksida liggande i de böjda fingrarna.
Tryckhanden börr öppnas så
att paddeln enbart trycker i vecket mellan tumme och pekfinger eller
mot fingrarnas innersta led. Man måste inte hålla
händerna så pass öppna, det räcker normalt att ha ett så löst grepp att
händerna kan öppnas
på detta sätt vid varje paddeldrag. Paddla gärna
då och då med helt öppen tryckhand eller med
tummarna på ovansidan av paddeln, för att öva in det
lösa greppet. Tryckhanden är inte bara ett mothåll mot draghanden.
Tryckhanden skall trycka paddeln framåt för ett effektivt paddeldrag.
Genom att ha en helt öppen tryckhand förstärker man denna trycktendens.
|
|
Paddeldraget
|
|
Paddeldraget
börjar med att paddeln sätts i vattnet en bit fram, kanske
30-40 grader
framåt jämfört med rakt ut från sidorna. Armarna
skall vara nästan
raka, med armen på trycksidan något
böjdare än på dragsidan. Det är
inte nödvändigt att ha helt raka armar. det blir lätt
lite styltigt.
För att paddelbladet skall kunna sättas i en bit fram med
armarna
nästan raka, vrids istället överkroppen åt
motsatt sida mot
isättningen. När paddeln sätts i vattnet börjar
man vrida överkroppens åt den sida paddlar
på så att bladet flyttas bakåt i en båge
av vridningen. Man låter hela bladet skära ner i
vattnet innan det egentliga draget börjar. Kanten på
paddelbladet skall skära ner i vattnet som en kniv. Man
skall alltså inte använda paddeln som en smörkniv att
bre med eller en sked att skopa vatten med. Då drar paddeln ner
luft i vattnet och det plaskar och stänker och du tappar
effektivitet.
Kanten på
bladet skall skära ner i vattnet utan plask som en vass kniv. Dra inte
ner luft i vattnet genom att skyffla med bladytan som sked eller smörkniv.
Om du har börjat med att hålla paddeln lätt
framåtlutat som visas ovan, så fungerar det oftast
plaskfritt. Om det inte blir riktigt bra kan man justera bladets
framåtlutning tills det stämmer. Om bladet lutar för
mycket framåt så kanske paddeln skär ner för
mycket så att du tappar greppet i vattnet. Prova dig fram till du
hittar rätt.
Under draget låter man kraften gradvis
öka så att full kraft ges ungefär när paddeln är riktad
rakt ut från kajaken. Sedan minskas kraften igen när paddeln rör sig
bakom höften och lyftningen börjar. Sedan lyft paddeln ur vattnet
ungefär när handen är i höjd med höften. Överkroppen är då vriden i
läge för att sätta ner paddeln på andra sidan en bit framåt. Dragarmen
har då under paddeldraget ändrat sig från att vara rak eller nästan rak
vid isättningen till svagt böjd när paddeln lyfts ur vattnet. Kraften i
draget har kommit från bålens vridning. Tryckhanden skall under draget
vara ungefär i axelhöjd, inte högre. Det innebär att man har en ganska
låg paddelföring.
Om du gör rätt så är paddeldraget
så ljudlöst,
utan plask och luftbubblor, att du bara hör lite droppar
från bladet när det
lyfts upp. Det är inte ovanligt att man hör sin paddelkompis
europapaddel en bit bort mer än sin egen
grönlandspaddel. Jag funderar ibland på att skaffa
ljudlösa kläder, kapell och flytväst för att slippa
höra prasslet.
Låg paddelföring
Med grönlandspaddel paddlar man med låg paddelföring. Det ger en väl
kontrollerad, uthållig, harmonisk och effektiv paddling som är skonsam
mot muskler och leder. Det innebär tillsammans med bålrotationen och
nästan raka armar, att varken paddel eller armar viftar så mycket i
luften. Ett bra riktmärke är att handen aldrig är högre än axeln vid
normal paddling. Ett sätt att kontrollera detta är att när du tittar på
det paddelblad som är i luften, så ser du horisonten eller strandlinjen
i höjd med mitten på bladet. Eller tänk på att bakom handen ser du
alltid vatten, inte himmel eller land.
Horisonten skall ligga mitt på paddelbladet, och bakom handen ser du alltid vatten.
Enda undantagen är när du skall accelerera kraftigt eller vid andra
paddeltag än för framdrivning, som t ex stödtag och styrtag. Vid
kraftig acceleration är det effektivare att tillfälligt ha högre
paddelföring med paddeln närmare kajaken, och kanske till och med
flytta ut händerna några cm för ett bredare grepp. Efter accelerationen
går man tillbaka till grundendraget igen även om man nu paddlar
snabbare.
Bålrotation
Precis som med andra paddlar, så använder man bålens muskler mer än
armarna när man använder grönlandspaddel. Kraften i paddeldraget kommer huvudsakligen av att man växelvis vrider
överkroppen från vänster till höger och sedan höger till vänster.
Armarna används främst för att förmedla kraften från bålen (och benen)
och att höja, sänka och styra paddeln. Självklart kan man paddla med
bara armarna, man kommer ju framåt, men det är inte alls lika effektivt och mycket mer
tröttande, då armarnas muskler är mycket mindre än bålens.
Fot- och benarbete
Den framdrivande kraften i paddeldraget, från paddeln, via kroppen till
kajaken, sker i fotstöden precis som när man använder andra paddlar. Det är alltså fötterna som trycker kajaken
framåt. Vid varje paddeldrag trycker man därför omväxlande med höger
och vänster fot i takt med bålrotationen. Här hjälper också benen till
att åstadkomma en bra bålrotation. Tryck med höger fot och ben vid
paddeldrag på höger sida, så vrider sig höft och bål åt höger. Tryck
med vänster fot och ben vid paddeldrag på vänster sida, så vrider sig
höft och bål åt vänster. Ju mer kraft du lägger i paddeldraget
och ju snabbare du vill paddla, desto större effekt har du fot- och
benarbetet.
till toppen |
|
Paddelns grepp i vattnet
|
|
Sett
från dig själv eller kajaken rör sig paddelspetsen framför
dig intill
kajaken, i en båge utåt som fortsätter in bakom dig mot kajaken igen.
Det ser ut som om man skyfflar vatten bakåt i en båge. Sett från
vattnet när kajaken rör sig framåt så skyfflar man inte något
vatten. Paddelbladet "fastnar" ganska fort i vattnet efter isättningen
och rör sig mycket lite bakåt. Spetsen rör sig istället ut från kajaken
och sedan lite tillbaka in igen vid lyftet. Genom att paddeln är
vinklad framåt, verkar paddeln på liknande sätt som en propeller,
alltså ett snedställt blad som rör sig i genom vattnet och ger en
framdrivning. Har man väl fått bladet att
fastna i vattnet spelar storleken på bladet nästan ingen roll.
Det
skall till mycket kraft och fel teknik för att bladet skall
släppa och
glida bakåt. Sådan kraft kan man endast ge under kraftig
acceleration
från stillastående eller möjligen mycket korta rusher.
Ett litet blad glider en aning bakåt under draget, vilket
gör att det är
mjukare att använda och känns lättare i
motvind. Skillnaden mellan ett
stort och ett litet blad är till stor del hur fort eller hur
lätt det
fastnar i vattnet. Ett litet blad är därför
känsligare för vilken
teknik man använder.
till toppen |
|
Plask och luftbubblor
|
|
Om det plaskar när du skär ner
paddelbladet
i vattnet och det dras ner luftbubblor finns det några saker
kan rättas
till. Luftbubblorna kan man höra och känna som ett slags
frasande i
paddeln. De visar att paddeldraget inte är riktigt effektivt
så att en del av din energi går åt till att skapa
tubulens i vattnet istället för att driva kajaken
framåt. Sträva efter ett tyst paddeldrag och
använd bubblorna som en indikation på vad som kan
förbättras.
Här är några vanliga fel:
1. Paddeln vinklas framåt för lite. Prova att vinkla
paddeln lite mera och känn dig fram. Om den vinklas alltför mycket
kommer den att skära ner i vattnet och in mot kajaken utan motstånd.
2.
Du börjar dra med för mycket kraft i början av draget. Vänta med
kraften tills hela bladet är i vattnet och öka succesivt. Det är
framför allt detta som gör att grönlandspaddeln är skonsammare mot
leder och muskelfästen än vad bredbladiga paddlar är. Belastningen
börjar mjukt utan ständiga häftiga ryck.
3.
Du har för lite
bålrotation och paddlar för mycket med armarna. Bladspetsen
rör sig då
inte tillräckligt ut från kajaken vid isättningen,
vilket gör att
luftbubblorna lättare dras ner av spetsen. Paddelspetsen
skall röra sig nedåt-utåt i vattnet istället
för rakt ner bredvik kajaken. När paddeln
sätts i för mycket rakt ner, är det lättare att man
börjar skyffla
vatten i ytan. Detta drar ner luft och försämrar
effektiviteten i
paddeldraget. Då använder du kraft till annat än att
driva kajaken
framåt. Med en låg paddelföring är det
lättare att göra rätt.
4.
Paddelspetsen är skadad eller för tjock med tvär
avslutning. En rundad spets som är någorlunda vass går
tystast och plaskar minst.
till toppen |
|
Paddlingsfrekvens - kadens
|
|
Paddlingsfrekvens (paddeltag per tidsenhet eller
sträcka) eller kadens, är inte något som automatiskt följer varken av paddelns
utformning, paddelteknisk skicklighet eller kajakens hastighet. Allt
detta har betydelse, men viktigast är att man själv väljer frekvens
efter situation och vad man trivs med.
Paddelns utformning
påverkar vilka möjligheter du har att välja antal paddeltag per
sträcka. Med ett långt smalt blad kan du med samma hastighet på kajaken
välja kadens, dels genom att variera bladlängden i vattnet och dels
genom att variera hur långa paddeldrag du gör. Med en bredbladig
"plattpaddel" eller vingpaddel kan du bara variera paddeldragets längd.
Sedan ändras naturligtvis kajakens hastighet med paddeldragets
hastighet. Ett väldigt smalt grönladspaddelblad slirar också
en aning, framför allt vid isättningen innan det får fullt grepp,
vilket på så sätt påverkar kadensens inverkan på hastigheten.
Paddelbladets kanter påverkar också hur paddeln får
grepp i vattnet.
Nybörjare på grönlandspaddel har ofta en högre kadens med
grönlandspaddel än med storbladig paddel. Det tar ett tag att
fullända tekniken så att grönlandspaddeln får grepp i vattnet lika
effektivt som en storbladig paddel. Därför är det kanske bra att börja
med en relativt bred grönlandspaddel, ca 80 mm. Eller om man ändå skall
lära sig, så är det lika bra att ta ett smalare blad (70-75 mm) med en
gång så får man snabbare uppleva grönlandspaddelns alla fördelar. När
man upptäckt paddelteknikens möjligheter brukar paddelfrekvens sjunka
till samma som med en storbladig paddel, fast med större möjlighet att
variera efter behag.
Om du har en bra paddelteknik kan du också påverka
paddelns grepp i vattnet bättre och därmed variera paddelfrekvensen. Du
kan t. ex. ändra frekvensen med hur långa paddeldrag du gör, hur långt
ut du sträcker paddeln och hur stor del av paddelbladet du doppar i
vattnet. Det är en stor fördel att kunna "växla ner" och öka frekvensen
när det är tungt att paddla i motvind.
Störst påverkan på paddelfrekvens (vid samma
kajakhastighet) har paddeldragets längd. Långa paddeldrag ger än låg
frekvens i jämförelse med korta drag för att driva kajaken i en viss
hastighet. Man byter helt enkelt inte sida så ofta. Själv tycker jag
ibland om att variera paddeldragen. Det kan vara mindre tröttande och
enformigt att inte göra exakt lika dant hela tiden. Testa gärna när du
är ute nästa gång. Dessutom lär man sig att behärska paddel och kajak
bättre om man är pigg på att prova olika sätt!
till toppen |
|
Stödtag med grönlandspaddel
|
|
Eftersom
en grönlandspaddel är mindre än en konventionell
europapaddel skiljer sig tekniken för stödtag lite grann
för att få ett effektivt stöd. Man kan självklart
använda samma teknik, men får då inte samma
effekt med den mindre paddeln. Därför ar det bra att
lära sig några knep som ökar effekten på
stödet med grönlandspaddeln.
För att
nå längre ut med paddeln, och utnyttja större del av
bladet, flyttar man greppet om paddeln med den ena handen. Det kan
låta omständigt i en snabb situation, men det tar i
praktiken ingen tid alls.
Lågt stöd
(Ett lågt stöd innebär att man stöttar kajaken med framsidan av paddelbladet mot vattenytan)
Låt
säga att du skall göra ett lågt stöd på
höger sida. För att nå långt ut åt
höger från kajaken med paddeln, flyttar du då paddeln
långt åt höger med höger hand. Samtidigt
släpper du greppet om handtaget med vänster hand och
låter paddeln glida i handen tills du kan greppa om bladspetsen.
Vänsterhanden är kvar ungefär där du började,
på vänster sida om kajaken, medan högerhanden är
utsträckt så långt du når ut åt
höger. Nu har du gjort ett glidande tag om paddeln, 1:a steget. När du trycker ner framsidan av bladet mot
vattenytan når du nu mycket längre ut från kajaken
med paddeln än om du behållit greppet om handtaget med
båda händerna. Stödet blir mycket effektivare och
manövern att byta grepp tar bara tiden som det tar att
sträcka ut höger hand. Att dra in paddeln och byta tillbaka
till vanligt grepp tar samma tid och är lika enkelt. Observera
att här är det armarna och handlederna som vänder
framsidan av bladet mot vattenytan. Paddeln ändrar inte vinkel i
händerna.
Öva gärna med att växelvis ta ett lågt stöd
på höger och vänster sida i snabbare och snabbare takt.
Eftersom du helst skall kunna ta ett stödtag som en ren reflex
så är det något du bör öva på i vilket
fall. Det är faktiskt ganska kul att gunga kajaken från sida
till sida allt längre ut i snabb takt.
Ett bra
sätt att ytterligare öka effekten av det låga
stödet, är att snabbt dra in paddeln mot kajaken och trycka det mot vattenytan. Bladet planar då på ytan
(eller en bit ner i vattnet) istället för att sjunka ner i
vattnet. Detta kan också göras utan att flytta greppet till
bladspetsen. Med de här teknikerna kan man få effektiva
låga stöd även med mycket smala
grönlandspaddlar. Bäst effekt får man när man lyfter upp armbågarna så att man kan trycka ordentligt mot vattnet.
Högt stöd
(Ett högt stöd innebär att man stöttar kajaken med baksidan av paddelbladet mot vattenytan)
Vid ett
grönlänskt högt stöd flyttar man greppet med ena
handen på samma sett, ett glidande tag, 1:a steget. Skillnaden mot ett högt stöd med
europapaddel, där man gör stödet rakt ut från
kajaken, är att vid ett grönlänskt högt stöd
lutar man sig bak på aktern och sträcker ut paddeln
längre bak och lägre ner. Fördelen är att tyngdpunkten blir lägre
och paddelns vinkel mot vattenytan mindre. Grundpositionen när man
lutar sig bakåt på aktern är man har överarmarna
längs kroppen och underarmarna upp så paddeln hamnar i
axelhöjd (enligt bild ovan). Med ena armen utsträckt (handen
i vanlig position på handtaget), och den andra handen om
bladspetsen får man lätt ett mycket effektivt stöd
när baksidan av paddelbladet trycks mot vattenytan med den
utsträkta armen. Observera att här är det handlederna
och armarna som vänder baksidan av bladet mot vattenytan, precis som med lågt stöd. Paddeln ändrar
inte vinkel i händerna.
Glidande tag - 2:a steget
När man börjat på ett glidande tag enligt ovan,
1:a steget, är det enkelt att även flytta efter med den andra
handen. Enligt exemplet ovan håller du nu med vänster hand
om vänster bladspets och höger hand är kvar på
höger handtag, med armen utsträkt. Släpp nu greppet om
höger handtag och dra in armen tills du greppar ungefär om
vänster handtag, exakt var spelar inte så stor roll.
Då har du fullföljt ett glidande tag och hamnat i steg 2.
När du vant dig vid att göra det första steget i det
glidande taget är det lätt att gå vidare till steg 2.
Du kan nu nå ännu längre ut i stödet. I
början tar detta någon bråkdel av en sekund
längre tid, men efter en del övning kan man kasta ut
paddeln åt höger eller vänster och greppa den,
nästa lika snabbt.
Ett glidande tag, som steg 1 eller steg 2, är oerhört
användbart, och används ofta och till en rad olika saker. Med
detta grepp kan du göra ett lågt stöd, ett högt
stöd, lägga dig ut i vattnet med sculling, en balance
brace, en roll eller effektiva styrtag, både akter- och
föröver.
 Tänk
på hur du greppar om paddelspetsen. Handen skall hålla om bladets bredd
på samma sätt som om handtaget vid valig paddling, alltså inte omsluta
spetsen. Det är då enkelt och intuitivt att känna paddelns vinkel och
det är blixtsnabbt att flytta handen längs med paddeln i glidande tag.
|
|
|
|
